twoin0ne

Men älskade mamma..

Ett tag sen när min mamma började märka min viktnedgång gav hon mig en komplimang:
- Du ser smalare ut! Över axlarna också!
- Mm, tack.
- Hur mycket har du gått ner?
- Mer än fem kilo..
- Men då har du väl nått ditt mål?

Hahaha, snälla mamma. Jag är inte klar förns än jag ser ut som Nicole på bilden över! Hade inte hjärta nog bara att säga det till dig då..

Tjejen. Jag blir orolig. Du måste ta hand om dig om din kropp.

Gör din mamma en tjänst. Försök att inte gå ner mer. Försök se allt det positiva i ditt liv och allt du kommer att göra med det (som inte rör mat, vikt, träning och perfektion). Min mamma kämpade med mig och min anorexi i fem år, varav hon var sjukskriven i två, förlorade allt socialt liv samt sitt äktenskap. Jag känner mig inte alls skyldig, och har absolut inga skuldkänslor *ironisk* Ta hand om dig tjejen!

Av alla kommentarer vi fått, så är era dom jag tagit åt mig utav mest. Jag blir ledsen inombords, verkligen. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga..