Tisdag
Någon undrade hur det gått för oss, det går bra. Eller det beror på hur man definierar ordet bra. Alltså jag har haft kanske ett återfall. Jag tänkte att jag skulle äta nyttigt och lagom mycket och endå gå ner i vikt. Jag gjorde det i en dag men jag har aldrig mått så dåligt!!!! Jag hade sån jävla ångest och jag tänkte på mat EXAKT hela tiden, det var fan sjukt.. Så var det aldrig förut när jag åt normalt. Men nu går mitt liv typ ut på att tänka på mat hela tiden, jag håller då hellre avstånd än att äta för det blir en sån jävla fixering då. Svårt att förstå kanske, men det är i alla fall sjukt jobbigt..
Det viktigaste är endå att jag blir smal, vill vara det nu. Men jag får vänta. Den som väntar på något gott ;) haha..
Du beskriver ju i prinicp vad anorexia är. Att när du inte äter så har du kontroll. Att börja "våga" äta normalt och då få ångest är ju en enorm varningsklocka till att ditt psyke inte riktigt vet hur det ska agera.
Att vara "rädd" för att äta normal mat, är inte bra någonstans
vet precis hur du känner det...men måste fråga hur din vikt är idag?
och vill du öka förbränningen med kryddorna du skrev ska du egentligen blanda allihop....och det smakar inte fantastiskt precis:)
kram
Nej, att att vara fixerad vid mat är inget glamouröst liv. Gjorde precis en snabb räkning - jag har varit fixerad vid mat i snart tio år. Jag är 22 år. Du/ni är värda bättre tjejer! Sköt om er!
Anna, tack så mycket och detsamma! Hoppas du blir bättre, det är aldrig försent :)
